UKRAINA
Ukraina är ett land med mycket gamla anor.
På 800-talet bildades Kievriket av östslaver; det kristnades av Bysans år 988. På 1200-talet invaderades landet av mongoler; det var därefter ett lydrike i Polen-Litauen. Kosacker, upprorsmän från bondeklassen, gjorde uppror på 1600-talet och vann anseende för sin krigskonst i hela Europa, men förföljde och attackerade judar. I slutet av 1600-talet tillföll stora delar av Ukraina Ryssland. Under stora nordiska kriget invaderade Sverige det ryska Ukraina, men svenskarna besegrades i slaget vid Poltava 1709. I slutet av 1700-talet blev resten av vad som nu är Ukraina ryskt.
Under första världskriget var området ockuperat av Tyskland mellan 1917 och 1918. Efter i Brest-Litovsk 1918 gjorde Tyskland Ukraina självständigt, något som dock endast varade i två år, då det erövrades av Sovjetunionen. Ukraina var från december 1922 en av delrepublikerna i Sovjet. Den ukrainska huvudstaden var tidigare Charkov men byttes 1934 ut mot Kiev. Mellan vintern 2004/2005 segrade den västvänlige Viktor Jusjtjenko över den ryssvänlige Viktor Janukovitj efter en folklig resning i västra och norra Ukraina kallad orangea revolutionen efter att Janukovitj beskyllts för valfusk. Efter att Janukovitj fått starkt stöd i parlamentsvalet den 26 mars 2006 utsågs dock denne till premiärminister den 3 augusti det året.
Geografi
Ukraina är Europas näst största land (som helt ligger inom Europa), beläget i Östeuropa. Det gränsar till Ryssland i öst, Vitryssland i norr samt Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Moldavien i väst. I söder har landet kust mot Svarta havet. I sydväst bildar Donaudeltat gräns mot Rumänien.
Det Ukrainska landskapet är mestadels ett platt, fruktbart slättland och högland som delas upp av floder, såsom Dnjepr, Donets, Dnister och Bug, som rinner söderut och mynnar i Svarta havet eller det mindre Azovska havet i söder. Ukraina är ett bördigt land med svartjord och många floder, och är således en viktig jordbruksexportör för övriga Europa. Mot Vitryssland är det skogsmarker. Det enda bergsområdena är Karpaterna i väst som når upp till 2 061 meter över havet vid dess topp (Hoverla), samt de mindre Jajlabergen på Krims sydkust mot Svarta havet i söder. Den viktigaste floden är Dnjepr som genomfar landet från norr till söder, där den mynnar i Svarta havet vid Cherson strax norr om Krimhalvön.
Ukraina har för det mesta ett tempererat kontinentalklimat, men snarare med medelhavsklimat längs Krims sydkust i söder. Nederbörden är ojämnt fördelad, med mest i väst och norr, och mindre i öst och sydöst. Vintertemperaturen varierar från kyligt vid Svarta havet till kallt i inlandet. Somrarna är varma över största delen av landet, men i regel med mer värme i syd. Under Sovjettiden var Ukraina de höga kommunistledarnas semesterparadis; det är medelhavsklimat vid Svarta havet, om än vintrarna är kallare. Populära turistmål är Lviv, Kiev, Odessa och Krim med dess riviera. Halvön Krim på kusten mot Svarta havet anses historiskt ej höra till Ukraina. Halvön, som erövrades från Osmanska riket under Katarina II, flyttades administrativt över till Ukraina av den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov. På Krim finns ryska militärbaser.
Ekonomi
Bortsett från jordbruket, som producerar spannmål, sockerbetor, solrosfrön, grönsaker, kött och mjölk, finns även rika naturtillgångar, däribland järn, mangan, titan, kvicksilver, svavel, kaliumkarbonat, kaolin och kalk. Bland industri märks produktion av kol, elkraft, maskiner, metaller, kemikalier och livsmedel (framför allt).
Under sovjettiden var Ukraina ett viktigt område, både industriellt och till jordbruket (Ukraina blev omnämnt som "Sovjets kornbod"). Sovjetmakten byggde upp industrin, särskilt vapenindustrin, men självständigheten innebar en svår omställning då flera företag gick under, bland annat då Ukraina inte längre hade tillgång till Sovjets olja och inte hade samma ekonomiska förutsättningar att utveckla nya flygplan av märket Antonov. Motortillverkaren Motor Sich finns också i landet. Läget förbättrades en bit in på 1990-talet.
I dag är landet avhängigt Ryssland när det gäller energitillgångar, speciellt naturgas. Många strukturella reformer har gjort den ukrainska ekonomin sårbar för yttre påverkningar. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 infördes en marknadsstyrd prissättning av de flesta varor, samtidigt som regeringen lade fram flera lagförslag för privatisering av statliga företag. Omfattande motstånd mot dessa ändringar bland politikerna hindrade emellertid dessa förslag att bli genomförda. Detta ledde till att industriproduktionen 1999 var 40% av vad den var 1991. En slapphänt penningpolitik ledde till att inflationen utvecklades till hyperinflation i slutet av 1993. År 2003 levde uppskattningsvis 29% av befolkningen under fattigdomsgränsen.
Den sittande regeringen Jusjtjenko har förpliktigat sig att reducera antalet regeringskontor, göra lagstiftarprocessen mer strömlinjeformat, skapa en lagmässig miljö för entreprenörer samt vidta en omfattande skatteomläggning. Ändringar i mer politiskt följsamme områden som strukturändringar och privatisering av landområden fortsätter. Externa organisationer, med den internationella pengafonden i spetsen, har fordrat Ukraina att öka tempot i ändringsprocessen.
År 2000 visade bruttonationalprodukten en växt i exporten på 6%. Detta var den förste registrerade växten sedan självständigheten 1991. Samtidigt växte industriproduktionen med 13%. Denna växt fortsatte 2001, då BNP ökade med 9% och industriproduktionen med över 14%. Växten understöddes av ökande optimism hos konsumenter och investorer.
Frälsningsarmén i Ukraina
Redan innan Frälsningsarmén officiellt startade i Kiev började en ovanlig utveckling i Yalta, vid Svarta Havet. Sommaren 1999, blev Kapten Sven-Erik Ljungholm i St. Petersburg uppringd av en man vid namn Vladimir Michailovitch Fursenko, för att berätta att han startat Frälsningsarmén i Yalta. Vladimir hade som 14-åring börjat som frälsningssoldat i Petrograds 7: e kår 1918. Fastän Armén blivit upplöst 1923, hade han genom åren personligen försökt bedriva kristet missionärsarbete, speciellt under andra världskriget. Hans ansträngningar slutade med att han dömdes för "agerande mot staten" och han sändes till Sibirien..
När Vladimir återvände till Yalta ( som en gång var en populär semesterort för Sovjets stadsbor), var den ekonomiska situation där mycket dålig. Han och några till började undsätta nödställda människor med mat, husrum och bibelord. Vladimir sa att han tagit denna idé från Frälsningsarmén, eftersom han mindes det från sin ungdomstid i Armén. Han hoppades att arbetet skulle bli en del av den internationella Frälsningsarmén. Kaptenerna Sven-Erik och Kathleen Ljungholm besökte Yalta flera gånger, och bistod Vladimir och hans medarbetare med humanitära åtgärder och undervisning. I juni 1993 öppnades kåren i Yalta officiellt av major Jacob Bender och hands fru.
Sven-Erik och Kathleen Ljungholm, Som ju varit bland pionjär-officerarna i Leningrad (som senare döptes om till St. Petersburg) och också påbörjat arbetet i Moskva, höll det första FA-mötet för Frälsningsarméns kår Kiev Central i mars 1993. Senare startades ytterligare en kår i Kiev: Kiev Left Bank. Kiev Central hade ett omfattande program för äldre medborgare och för döva.
Ukrainas regering var inte särskilt intresserade av att stödja Frälsningsarmén i deras missionsarbete när det gällde att sprida det kristna budskapet, men däremot var de mycket intresserade av möjligheten att bedriva välgörenhetsarbete och hjälpa den fattigare delen av befolkningen. Så vid sidan om sitt kristna missionsarbete, samarbetade FA med federala, regionala och lokala myndigheter såväl som med lokala kommittéer för att serva och hjälpa de behövande i Kiev, Yalta, Kharkov, Odessa, och andra orter i Ukraina. Detta arbete bestod bl a utdelning av mat och kläder, som bl a FA i Sverige, USA; Schweiz, Finland, Canada bistod med.
Medan Frälsningsarméns framtoning tog form, började man alltmer fokusera på musiken. Detta tog sej uttryck i sommarmusikläger, där några mycket framträdande musikgrupper bildades.1996 bildade man en grupp bestående av ungdomar i college och övre tonåren, som framförde en musikalisk *xvala* - som betyder *lovorda*, för att återge den kristna kyrkans historia i Ukraina. Bl a innefattade föreställningen ett avsnitt om Tjernobyl-katastrofen. Gruppen framförde bl a föreställningar i tre byar norr om Kiev, där de uppträdde för fullsatta hus, och föreställningarna blev mycket uppskattade. Dessa tre byar var tätt befolkade av f d Tjernobyl-bor.....
En annan fokusering under arméns utveckling i Ukraina bildandet av Myak-kåren (Lighthouse) som speciellt inriktade sej på att nå ut till de hemslösa och de som var beroende av alkohol och andra droger. Myak-kåren var själv hemlös under flera månader, eftersom fastighetsägare var misstänksamma och tvekade att hyra ut lokaler till Frälsningsarmén. Under denna tid höll man sina möten i parker, och till slut lyckades man få tag i en lokal, och general Rader kunde officiellt öppna kåren i november 1994.
Senare utökades Myaks program, bl a tog man tillvara en övergiven lantgård, och bildade ett hem för rehabiliterade män, där man återtog produktionen på farmen igen, i syfte att med tiden göra farmen och i o m det innevånarna, självförsörjande. Tack vare Winton-kåren i England och deras generösa bidrag kunde man starta upp bl a en såg och en kalkugn att torka trä i.
1999, när general Rader besökte Kiev, kunde han se en positiv förändring i kårens officerar-besättning. 1994 hade besättningen bestått enbart av officerare utifrån, men nu hade man bytt ut dessa i takt med värvningen och utbildningen av nationella officerare, och endast 3 utomstående officerare kvarstod. I juli 2003 var alla officerare i kåren Ukrainare.
Frälsningsarmén i Ukraina blev registrerad som en kristen välgörenhetsorganisation 1995, och som en religiös organisation år 2000. I slutet av 2002 bestod Ukraina-regionen av 12 kårer och flera utposter. FA:s socialtjänst hade utökats med ett seniorcenter, rehabiliteringshem för alkoholister i form av farmen som nämnts ovan, samt rådgivningstjänster för barn och vuxna på olika sjukhus och institutioner.Den Västra Bankens kår hade en unik placering i en flygel på ett statsunderstött barnhem, och bistod med assistans och utbildning av barnen.
Barncancersjukhusest i Kiev.
I kiev finns ett sjukhus för barn med blod-och lymfarelaterad cancer. Upptagnignsområdet är stort, hela Ukraina, och barnen har sina mödrar där, eftersom de behöver familjens närhet och även den praktiska hjälpen. Varje tisdag besökernågra frivilliga från FA:s kårer i Kiev barnsjukhuset.
Under två timmar leker man, sjunger, har bibelberättelser, målar, och har andra aktiviteter, innan man sedan delar ut frukt eller juice. Vid högtider gör man det extra festligt.
För dessa två timmar lever barnen upp, då glöms sjukdomen bort lite och det är glädjen som dominerar. Sjukhuset har en väldigt spartansk utrustning, och de ekonomiska villkoren är tuffa, både försjukhuset och för föräldrarna. Det är oerhört dyrt med medicin, t ex så kostar injektioner mot leukemi ca 2300 kronor för en dagsdos. Läkarna påbörjare inte heller en behandling förrän de fått garantier att medicinen kommer att kunna betalas. För de flesta innebär det ungefär två månadslöner. Frälsningsarmén jobbar för att kunna hjälpa dessa familjer med de medicinska kostnaderna, samt för att ordna samtalsgrupper för föräldrarna så de får stöd i detta.

Bilden till höger:Barn tycker om godis, och det är intressant att vinna lite sådant.bilden t h : En grupp volontärer från FA:s kår på västra banken framför en saga, "Turnip" för barnen på cancersjukhuset.
|